Mikroplaster i haven – hur påverkar det marina ekosystem?

Plastföroreningar är ett av vår tids största miljöproblem. Mikroplaster – de knappt synliga plastpartiklarna, mindre än fem millimeter i diameter – utgör ett särskilt lömskt hot mot haven. Dessa partiklar har hittats överallt, från Arktis isar till Marianergraven, och påverkar allt marint liv.

Mikroplastens resa genom havets ekosystem

Källor till mikroplast

Mikroplaster kommer från en mängd olika källor. En del, primär mikroplast, tillverkas avsiktligt i mikroskopisk storlek för användning i exempelvis kosmetika och rengöringsmedel. En betydande del, sekundär mikroplast, bildas när större plastföremål, som plastpåsar, flaskor och fiskenät, bryts ner. I Sverige är de största källorna industriell produktion och hantering av plast, slitage från däck på vägar, konstgräsplaner, och tvätt av syntetiska textilier. Även borttappade eller kasserade fiskeredskap bidrar till problemet.

Från plankton till toppredatorer

Mikroplasters ringa storlek gör att de lätt tas upp av marina organismer. Små djur, som plankton, misstar dem för föda. När dessa sedan äts av större djur, följer plasten med uppåt i näringskedjan. Forskning har visat att en stor andel av undersökta musslor i Östersjön innehåller mikroplast, och att upp till 90% av vissa sjöfågelarter har plast i magen. Även större djur som fiskar och valar drabbas.

Mer än bara plast – en bärare av gifter

Mikroplaster fungerar som magneter för miljögifter. Farliga ämnen som DDT, PCB och tungmetaller, som finns i låga koncentrationer i havsvattnet, fäster sig vid partiklarnas yta. Detta innebär att mikroplaster kan koncentrera gifter till nivåer som är betydligt högre än i det omgivande vattnet. När marina djur får i sig plasten, exponeras de för en koncentrerad dos av dessa gifter.

Kemisk påverkan från nedbrytning

Nedbrytning av plast i havet frigör också kemikalier. Forskning från Stockholms universitet visar att äldre, mer nedbruten plast, kan vara giftigare än nyare plast. Detta beror på att nedbrytningsprocessen, som påverkas av UV-strålning och mikroorganismer, frigör fler skadliga tillsatsämnen som använts vid tillverkningen, såsom flamskyddsmedel och mjukgörare. Denna kemiska blandning utgör en allvarlig risk för det marina livet.

Omfattning och framtida risker

En exponentiellt ökande mängd

Mängden mikroplast i haven ökar exponentiellt. En studie från 2023 uppskattar att det finns över 170 tusen miljarder mikroplastpartiklar i världens hav – en dramatisk ökning jämfört med tidigare beräkningar. Denna ökning beror på en kombination av ökad global plastproduktion, nedbrytning av äldre plastföroreningar och förändringar i avfallshanteringen.

Hotade arter och ekosystem

Mikroplaster utgör ett allvarligt hot mot marina ekosystem och den biologiska mångfalden. De kan orsaka fysiska skador, blockera matsmältningskanaler, minska näringsupptag och försämra immunförsvaret hos marina organismer. Världsnaturfonden (WWF) varnar för att flera havsområden, som Medelhavet, Östkinesiska havet, Gula havet och Arktis, redan nu uppvisar farliga nivåer av mikroplaster. Prognoser visar att plastutsläppen till haven kan fyrdubblas fram till 2050, vilket ytterligare förvärrar situationen.

Nanoplaster – en potentiell fara

Nanoplaster, som är ännu mindre än mikroplaster (under 100 nanometer), utgör en potentiellt ännu större fara. Deras ringa storlek gör att de kan tas upp direkt i celler och potentiellt orsaka skador. Även om forskningen kring nanoplaster fortfarande är i sin linda, finns det indikationer på att de kan påverka organismers beteende och fysiologi.

Forskningsläget och framtida utmaningar

Forskningen kring mikroplasters effekter på marina ekosystem och människors hälsa är intensiv, men mycket är fortfarande okänt. Det finns ett stort behov av att förstå hur mikroplaster interagerar i vattenmiljöer, hur de påverkar olika marina arter och vilka de långsiktiga ekologiska konsekvenserna blir. En viktig fråga är hur mikroplaster och de gifter de bär på påverkar näringsväven i sin helhet. Det behövs också mer forskning om hur vi kan minska utsläppen av mikroplast och utveckla effektiva metoder för att rena haven från befintlig plastförorening.

Åtgärder för att minska mikroplast

Minska utsläppen vid källan

För att komma tillrätta med mikroplastproblemet måste vi minska utsläppen vid källan. Det handlar om att minska vår totala plastkonsumtion, förbättra avfallshanteringen, utveckla mer miljövänliga alternativ till plast och införa effektiva reningssystem för dagvatten och avloppsvatten. Membranbioreaktorer har visat sig vara effektiva för att avlägsna mikroplast från avloppsvatten.

Tips för en plastsmartare vardag

Som individer kan vi alla bidra till att minska mängden plast som hamnar i haven. Här är några konkreta tips:

Välj tygkassar istället för plastpåsar.
Undvik engångsartiklar i plast.
Använd flergångsförpackningar för mat och dryck.
Sortera ditt plastavfall noggrant.
Välj kosmetika och hygienprodukter utan mikroplaster. Titta efter ingredienser som Acrylate/Styrene copolymer, Nylon, Polyethylene (PE) och Polymethylmethacrylat (PMMA), eller använd appar som skannar produkter för mikroplaster. Välj miljömärkta alternativ.
Tvätta syntetkläder mer sällan och använd tvättpåse som fångar upp mikrofibrer.
Undvik att spola ner skräp i toaletten.
Delta i strandstädningar och andra initiativ för att minska nedskräpningen.

Sammanfattning och uppmaning

Mikroplaster i haven är ett komplext och växande problem som påverkar hela det marina ekosystemet, från de minsta planktonen till de största valarna. Genom att agera tillsammans – som individer, samhälle, forskare och beslutsfattare – kan vi minska plastutsläppen och skydda våra hav för framtida generationer. Stöd miljöorganisationer som arbetar med frågan, engagera dig i lokala initiativ och gör medvetna val i din vardag. Tillsammans kan vi göra skillnad!